Ur svenska hjärtans djup en gång en samfälld och en enkel sång, som går till kungen fram! Var honom trofast, och hans ätt, gör kronan på hans hjässa lätt, och all din tro till honom sätt, du folk av frejdad stam! O konung, folkets majestät är även ditt: beskärma det och värna det från fall! Stå oss all världens härar mot, vi blinka ej för deras hot: vi lägga dem inför din fot - en kunglig fotapall. Du himlens Herre, med oss var, som förr Du med oss varit har, och liva på vår strand det gamla lynnets art igen hos sveakungen och hans män. Och låt Din ande vila än utöver nordanland!